Sanna lotsplats har sitt ursprung från slutet av 1700-talet. Under åren 1910 till 1947 flyttas lotsstationen successivt från norra delen av Brämön till Sanna. År 1965 flyttades all lotsning i Sundsvallsdistriktet till Spikarna på Alnön.

Bildkälla: Sundsvalls Museum
Sanna, innan bygget av förra kajen. Notera de staket och grindar som finns runt stugorna, de boende hade i gamla tider med sig sin ko och sin gris och man skyddade då husen och tomterna med staket.

Bildkälla: Sundsvalls Museum
Från att tidigare ha legat på norra delen av Brämön, flyttar lotsstationen år 1947 till Sanna.

Bildkälla: Sundsvalls Museum
Sannas förra kaj. Den äldsta kajdelen – landförbindelsen och den norra armen – har funnits sedan 1910-talet och nyttjades för 2 lotskuttrar. Bild från omkring 1959.

Bildkälla: Sundsvalls Museum
Sannas förra kaj. Den yttre kajdelen – förlängning av landförbindelsen och den södra armen – byggdes på 1930-talet – för en ny större stålkutter. Bild från omkring 1959.

Bildkälla: Sundsvalls Museum
Den 1a december 1964 gick den norska oljetankern Gogstad på grund strax söder om Sanna, nära Brämö kalvs fyr.

Bildkälla: Sundsvalls Museum
Bärgning av förlist oljetanker. Skymtar Sanna i bakgrunden?

Arbete i lotsstationens kommunikationscentral. Förmodas att vara i samband med bärgning av förlist oljetanker.
Bildkälla: Sundsvalls Museum

Rast vid lotsstationen, förmodas att vara i samband med bärgning av förlist oljetanker.
Bildkälla: Sundsvalls Museum

Nuvarande fallfärdiga kaj byggd med stålspont och betonglock utanpå en befintlig träkaj med stenkistor byggdes på sex månader 1976 av Domänverket som ett AMS-projekt. Bild från 2007. Yttre delen av kajen avspärrad sedan 2002, men här fortsatt intakt betongplatta.
Bildkälla: Sanna Intressentförening.

Under julhelgen 2011 drar en omfattande storm in över mellersta Sverige och förändrar i ett slag det lokala landskapet på Sanna.
Bildkälla: Sanna Intressentförening

Röjningsarbete efter julstormen 2011.
Bildkälla: Sanna Intressentförening

Nya kajen, fotograferad år 2013. I slutet av 1990-talet uppvisade stålsponten korrosionsskador längs vattenlinjen – en erfarenhet som konstaterades på fler kajanläggningar runt om i Sverige efter 20 års användning. I regel var stålspont under vattenytan och stenkistor relativt intakta.
Källa: Sanna Intressentförening